Ojdå



Jag känner hårda sparkar nu, flera gånger omdagen- varje dag.
Man känner sparkar även utanpå magen och man kan se på magen när bebisen rör på sig därinne och sparkar.
Hur mysigt som helst!
Tänk att vi ska få en liten bebis igen.. ett tredje litet barn. Sjukt!
Jag har inte riktigt förstått det än, antar att anledningen till det kan vara att vi inte har berättat för familjen än. Vi vågar helt enkelt inte berätta då vi är rädda för responsen.
Alla säger att vi ska skita i vad andra säger och tycker, men det är inte så enkelt. Framförallt är det inte lätt att berätta för familjen när man vet att alla kommer döma oss negativt. Det är inget man vill höra i detta läget, vi VILL ju ha detta barnet och vi ser fram emot detta.

Vi har sagt hela tiden att vi ska berätta efter rutinultraljudet. Nu är det dags för det och vi är INTE redo att berätta! Nu känns det som att vi kommer skjuta upp det tills vi gått halvvägs, men även det är ju snart. Det är bara en och en halv vecka kvar dit! Men... nu går det knappt att dölja detta längre, inte ens med oversize-tröjor och det är bättre de får veta av oss än att det kommer ut via omvärlden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0